Julstädning i Lagomland

AJ. Det gör ONT. Låt oss börja med att allt är så himla klämkäckt att det svider till lite i ryggraden. Bilden längst till vänster och bilden längst till höger, kolla in det där leendet och sen den otroligt käcka stansen med dammsugaren! Det är liksom bara SÅ folkligt. Eller så otroligt upplagt för att det ska se folkligt ut att det blir väldigt krystat istället. Det beror lite på vad man har för infallsvinkel.
Det andra som gör ont är att mittenbilden är en inzoomning av statsministerns skrev. BARA i Sverige undkommer man att bli lönnmördad för att ha publicerat en bild i landets största kvällstidning på statens högst verkställande organs ledares skrev. (Verkställande organ, höhö.)
Det tredje som gör så hemskt ont med den här artikeln är att den är publicerad i Wendela, Aftonbladets nya satsning mot kvinnor. När de inte skriver om hur viktigt det är med jämställdhet och likafördelning av precis allt, har de en speciell tidning till kvinnor som handlar om G-punkten, barnafödande och städning. Grattis.
Jag kan hursomhelst riktigt tänka mig hur två väninnor i sina bästa år sitter på ett fik och samtalar om att "han är ju bra söt den där Reinfeldt, och titta han städar också!"

Måste allt vara så förbannat stereotypt? Varför kan han inte stå med en AK4:a och peppra en halmgubbe och säga "Det är få saker som är så tillfredsställande som ett vibrerande automatvapen i händerna!" eller varför inte ett stolt leende och en rubrik som lyder "Reinfeldt: 'Knark är gott och bra för tänderna!' - Statsministern ger sina bästa knarktips inför julhelgen"? Nej, klart karln ska älska att städa. Till våren kommer det väl nån artikelserie om att han och hans fru lägger pussel på helgerna, med en bild på hela familjen i matchande T-shirts och khaki-shorts. Välkommen till Lagom-landet. Suck.




Aftonbladet, idag

Rädda Tuss - död eller levande!

Journalistutbildningen, termin 3, delkurs 1; "Nyhetstorka".
När det är nyhetstorka funkar det alltid att slänga in en bild på ett sött djur, helst i kombination med att nån vill göra nåt elakt med djuret eller att det är sjukt. Fungerar även med barn.
Även om nyheten är helt ointressant lockar den söta bilden fram ömhetskänslor som i sin tur kan bytas mot rent hat genom effektiv journalistik. Här är rubriken ett led i att uppnå detta hat hos läsarna. Hatet kan då generera i en sk. "läsarstorm", vilket skulle rädda en eventuell nyhetstorka nästa dag. Finns det inget sött djur då kan man alltid skriva om att "läsarstormen räddade Tuss", eller något dylikt.



Aftonbladet, 20/6 2008

Nyhetstorka + uttråkad journalist = katastrof

Det är få saker som får det att göra så ont i själen som såhär billiga ordvitsar. Det är en sak när en full kompis drar något dylikt, och en helt annat när det står i en av Sveriges största tidningar. Troligtvis var journalisten full eller pårökt när han skrev artikeln, och var bitter över att han blev satt på att skriva en så totalt meningslös artikel. Det räckte inte heller med att rubriken i sig kändes som en kniv rakt i hjärtat, han var tvungen att vrida om den några varv i underrubriken också.

Jag orkar inte skriva något mer om denna rubrik, det gör helt enkelt för ont.





Aftonbladet, 20/6 2008

Banta dig gravid

Sov dig smal, shoppa dig smal, ät dig smal, tänk dig smal, och nu även.......*trumvirvel*.....
banta dig gravid!




Aftonbladet, 16/9 2008

Usama, PLO, Al-Qaida och Håkon

Den här rubriken är som gjord för att läsarna ska rasa i en gigantisk läsarstorm mot de onda stora flygbolagen som kroppsvisiterar stackars lilla Håkon med gummihandskar och skickar honom till Guantanamo. Om det nu ändå vore så, för det är det inte. Håkon fick sin lilla leksakspistol synad. Nån såg det och ringde pressen. Troligtvis Håkons mamma. Fotografen bad Håkon se så glad och söt ut han bara kunde så att han kunde plocka billiga sympatipoäng, sen kompletterades det hela med en DÖDS-rubrik, som får Agda och Bertil där hemma i soffan att storkna. "Men herre jestanes Bertil, hur kan de göra såhär? Mot ett litet barn? Mycket ska man få höra..."
Höna av en fjäder, nån? Troligtvis sa vakten "Kan jag få titta på den där grabben? Har du fått den av pappa i julklapp? Vilken fin." Och sen rasade läsarna.




Aftonbladet, 20/6 2008

Bloggläsare rasar mot stargazers chockpaus från bloggen - bloggare i tårar: "Förlåt!" DISKUTERA!

Jag skäms. Jag har haft 18000 pm-inlämningar och dessutom flyttat på kuppen. Nu blir det bättring. Med sjukt många störda rubriker på lager kommer jag igen, misströsta icke.

Minus och minus blir INTE plus

Det här är resultatet av en artikel om hårdrocksmusiker som gillar att fiska. Märkligare ihopsatt enkätfråga får man ju leta efter. Om poängen handlade om den konstiga kombinationen hårdrock och fiske, eller om förstörda fiskevatten, det förstod jag aldrig riktigt. Det känns som att de borde valt en linje, men det är klart att de inte gjorde, de är ju kvällspressen, och kvällspressen är aldrig logiska. När man kombinerar de två blir det halvmesyr av båda grejerna, man förstår absolut inte poängen med att rockmusiker överhuvudtaget är med i artikeln, och att det skulle vara nåt fel på fiskevattnen går liksom inte alls att ta på allvar i sammahanget. De hade två halvtaskiga nyheter och slog ihop den till en och trodde att det skulle funka, det blev istället bara en stor jättedålig artikel, istället för två korta men bara halvdåliga. Grattis.





Aftonbladet, 30/5 2008

Nya rön: Pandaporr

När pandan håller på att utrotas kommer kineserna på den briljanta idén att bura in dem och visa porrfilm för dem, så de blir lite till sig och avlar avkomma. Att människan i princip är det enda djur som pippar för kul skull och för att de är sugna, de tänkte de inte riktigt på. I artikeln går att läsa att de på djurparken även inseminierat honorna för att få dem på smällen, men att det inte gick att veta om de fyra födda pandaungarna nu var resultatet av inseminationerna eller porren. Hmmmm.... Pandaporr, eller insemination.... Vad kan ha fungerat.... Tricky, very tricky.




Aftonbladet, 30/7 2008

Är det något fel på Kikki Danielsson?

Det här är så bra! Kikki Danielsson, en av våra svenska artister som de drivits absolut mest med, utan att ägna sig åt alltför personliga påhopp kan man väl säga att det beror förmodligen på att det finns rätt mycket att ta av. Och det här gör ju det inte mindre.
Att en tjock, alkoholiserad, otroligt passé Kikki Danielsson ställer frågan i en av Sveriges största tidningar "Är det något fel på mig eller?" måste ju ha varit ett genomtänkt skämt av Expressen-redaktionen. De måste ha myst i intervjusoffan när hon sa de där magiska orden, och tyst för sig själv tänkte journalisten "Bingo." och såg den fantastiska rubriken i guldtext framför sig och hörde änglasång i bakgrunden.
Bara själva grejen att gråta ut i kvällspressen över det faktum att inte inte ens Allsång på Skansen vill ha en, känns lite som att uppträda på cirkus som skäggiga damen bara för att folk ska titta. Det är med andra ord väldigt väldigt korkat, och väldigt väldigt desperat. Vore jag en nersupen outdated svensk artist och Allsång inte ringde mig skulle jag nog sitta tyst hemma och tjura och inte berätta det för nån. Om det nu var en stor grej för mig, vilket det nog inte skulle vara. Sen att hon har världshistoriens gräsligaste tröja på sig, som dessutom är beklädd med en äcklig fläck, är ju bara en bonus i sammanhanget. En annan bonus är att texten under rubriken, "Vad är det för fel på mig?" åtföljs av texten DISKUTERA! i flammande rött.

Stackars Kikki. Hon ville bara ha lite sympatipoäng och ack så fel det blev. Det här trodde jag aldrig att jag någonsin skulle säga, men en eloge till journalisten för att det hela blev så otroligt roligt.



Expressen, 20/7 2008

Spetsad på staket - hade tur med vädret

Åh det här är verkligen jättekonstigt! Jag skulle ha gissat att en sån här grej hade blivit löpsedelsmaterial direkt; "KISS DÖDSSTAKET - MAN SPETSAD UNDER KONSERT" men det blev bara en liten notis. Det gör det hela bara mer konstigt. Lite random sådär bland alla andra artiklar från Kiss-konserten sängde de in denna tvåradsnotis. "Just ja, och så blev en snubbe spetsad också..." Roligast av allt är såklart killens kommentar. Också väldigt random. "Tja, det var lite svårt att koncentrera sig sådär." Ingen verkar ta på allvar att snubben faktiskt blivit spetsad på ett staket. Inte ens han själv.


Aftonbladet, 1/6 2008

Penis 2 - Hälsospecial del 4

Den här rubriken blir ju inte tråkigare av att det mesta är helt felskrivet. Det är en bonus. I övrigt är rubriken och texten väldigt lustiga i sig. Själva grejen med att man kan ge sin penis till Island är jättedum och jättelustig, sen att någon journalist för det första tyckte att det var värt att skriva om, och sen att redaktören även godkände det, är ännu lustigare.
Vad gör de med penisarna sen när de fått dem? Hur i all världen kan man vilja skylta med att man tar emot penisar när man ska göra reklam för sitt land? Är det så mycket att vara stolt över, liksom? Om det nu verkligen är så att man gör det, varför ha det på pränt nånstans? Jag skulle inte vilja ha det. "Välkommen till Sverige, här har vi vacker skogsprydd natur, insjöar, fjäll och så kan du ge din penis till oss." Fel idé, fel nyhetsstoff, fel tänkt.

Penis 1 - Hälsospecial del 4

Jag älskar när de använder ord i obestämd singular istället för i bestämd, eller varför inte i genitiv. Det låter så mycket mer korkat att skriva "Blev av med penis" än "Blev av med SIN penis".
I övrigt blir jag mållös. Det här är så dumt på så många sätt. Exakt VAR finns nyhetsvärdet i att en 70-årig gubbe har fått sin penis amputerad? Själva grejen med att tänka på en gubbes penis gör att jag vill stänga ner webbläsaren och aldrig öppna den igen. Och 23 miljoner? Är hans penis verkligen så fantastisk att den är värd 23 miljoner? Det är inte som att han kan använda den till så mycket längre.

Hursomhelst känner jag att jag skulle vara en betydligt lyckligare människa om jag aldrig hade fått höra talas om Oles amputerade penis. Och jag är en sån fin människa att jag nu delar den ångesten denna artikel vållat mig, med er.



Aftonbladet, 29/7 2008

Het dopingdebatt - Hälsospecial del 3

Såhär i OS-tider kan det ju passa med en doping-rubrik. Jag älskar att bilden är sådär spännande utzoomad så det ska se ut som de cyklar jättefort, och lägga till lite extra drama till artikeln. Och såklart den klassiska inklippta random-bilden från Googles bildsök.
Det som är hysteriskt roligt med den här rubriken är ju såklart underrubriken. När jag läste den första gången trodde jag för en hundradels sekund verkligen att det skulle komma ett seriöst uttalande. Något i stil med "Det är skandal" "Fusk är fel" eller "Kan inte ens tänka mig att det fungerar" men nej. Man kan inte cykla med stånd. En så otroligt insiktsfull kommentar kan bara komma från en expert. Frågan är hur han vet det, eller varför det var det första han tänkte på. Eller om han bara skämtade till det i slutet av intervjun och journalisten var så överjävlig att ta med det i rubriken.

Av någon lustig anledning är det ett förbannat tjat om penisar i olika sammanhang i kvällspressen. Mitt hälsospecial kommer den följande veckan visa att det är sant. Förutom jättepungen och årets mest korkade kommentar i hela OS (förbannat korkad journalist som dessutom valde att lägga fokus på en så korkad kommentar, men det behöver väl knappt sägas), så finns det änu mer, tro mig!



Aftonbladet, 24/6 2008

SM i hypokondri - Hälsospecial del 2

Det här är också lite klassiskt i kvällstidningarna. Har du huvudvärk? Det kan vara CANCER! Är du trött? Det kan vara CANCER! Är du hängig? Det kan vara MEGAMUTANTCANCER! Har du ont i tån? Det kan vara en SUPERSVULSTCYSTA! Eller så har du bara dåliga skor, men en sån artikel skulle inte sälja lika bra. Allt man någonsin kan känna är tydligen ett tecken på något jättehemskt som man kan dö av. Så säljer man lösnummer. Alla människor har väl nånsin känt sig lite hängiga, och för att slippa oroa sig över barn i Afrika eller Ryssens våldtäkt på Georgien, så kan man ju oroa sig över att man håller på att få DÖDSCANCER istället!

Nu ska jag för ovanlighetens skull inte rikta min cynism mot journalisterna. Sån här idioti är ju egentligen inte deras fel. De skriver det som säljer, så egentligen är det mest rättvisa att skylla på pantskallarna som betalar för dyngan. Då skulle jag i och för sig inte kunna ha min blogg, så lite tacksam är jag. Men mest bara trött. Trött på att folk inte har viktigare saker att bry sig om än en fåra i nageln som ser lite misstänkt ut, eller en blåsa på tungan som man inte kan sluta pilla på, och trött på att det inte finns ett undantag i grundlagen för Aftonbladet, så att de åker dit på sina påhittade fakta nångång.



Aftonbladet, 24/7 2008

Google gör dig smal

Det ska understrykas att det inte är jag som väljer annonser på bloggen. Google scannar min blogg och hittar 478 ord som har med bantning att göra, och annonserna kommer automatiskt. Don't kill the messenger.

Trygg och smal, tillägg - fortf hälsospecial del 1

Barnen i Afrika dör som flugor av svält och AIDS och gudvetvad, här är vi för lata för att bli smala så vi shoppar för att gå ner i vikt. Ja, men gör det, bra hörni, lägg alla era pengar på kläder som är för små för motivationens skull, och bränn fett på köpet, istället för att investera i ett gymkort och skita i McDonald's. Gör det. Herregud, bara man slipper röra på sig, shoppar gör man ju ändå jämt! Sov dig smal, ät dig smal, shoppa dig smal, tänk dig smal, knulla dig smal, städa dig smal, ANDAS DIG SMAL!!




Expressen, 7/8 2008

Ett litet inflik...

Jag måste bara publicera denna spännande ingress jag ramlade på såhär på småtimmarna. Det finns i vanlig ordning många frågor. Den första är såklart, herregud får man ens skriva så? Jag tycker ju såklart det är jätteroligt, men min humor är nog inget som platsar i ledande svenska tidningar. Eller så gör den uppenbarligen det. Kan det vara så att journalisten var full och översatte " - though the rides are better" till det otroligt smaklösa (men roliga) "ridningar"? Eller så driver de med oss, igen. Jag tror mer och mer på det här med att kvällspressredaktionerna egentligen är ganska intelligenta men sitter och roar sig själva med att slå vad om hur mycket skit de kan trycka i ansiktet på oss innan vi får nog. Åtminstone hoppas jag det. Det skulle kännas bättre så.



Aftonbladet, i natt

Trygg och smal - hälsospecial del 1

Kvällstidningarna vet att det enda svenska folket bryr sig om är att bli trygga och smala. Och kanske kända. Det blir rena guldgruvan för en rubrikletare som mig själv att kika igenom hälsosidorna.

Glöm det där med att träna och äta vettigt, det räcker med att TÄNKA eller SOVA! Att skita i skräpmat och sticka ut och springa 2 gånger i veckan är SÅ -99, nu är det tankens kraft som gäller. Om du tänker jättejätteintensivt på att bli smal, då blir du det!

Det känns som att alla bantningstips nuförtiden går ut på att man ska slippa träna. TV-shop är ett bra exempel. Det är humor. Vibrera bort ditt fett! Svettas bort ditt fett! Elchocka bort ditt fett! Allting hemma framför TV:n, så man slipper anstränga sig, för det är ju dumt. Röra på sig är SÅ 90-tal.

Det här är bara början på den idioti jag grävt fram på hälsosidorna i svensk kvällspress. Håll utkik efter fler odödliga klassiker.




Expressen, 26/7 2008 och 29/7 2008

Orgie i "Eh jaha"-rubriker

Det finns verkligen inte så mycket mer att säga om de här rubrikerna än, eh jaha? Eller möjligtvis "Oh, go cry!" eller "DOOM" med en stor dos ironi i rösten.

Okej nyheter från Norrland där det inte händer så mycket alls är ju ganska uttjatade, men ändå. Det är ändå roligt. Åtta personer blir utan jobb. Herregud. Stoppa pressarna. Sa de verkligen åtta? Herregud det är ju... en fler än sju!

Sen genialiteten i att göra en rubrik av att något inte har förekommit kan man ju ifrågasätta. Varför inte skriva ut i rubriken att det rör sig om ett förnekande av anklagelser? Istället valde journalisten att skriva ut något som bara får att tänka "Nähäpp" och scrolla vidare.

Sundsvalls Tidning, 3/5 2008 och 1/6 2008, samt
Expressen, idag

Ödleön

Det var mycket hets ett tag om ödleön. Jag förstår nyhetsvärdet i att rapportera om människor som är strandade på en öde ö, men inte valet av fokus på att det finns farliga ödlor i buskarna. Det var inte Englas största problem att det fanns huggormar i skogen, heller. Ni fattar poängen. Sen är det ju jättelustigt med alla dessa kollage. En känslosam bild ihopklippt med en random ödla som journalisten bild-googlat fram. Även att de highlightat ordet "Ödleön" lite spännande sådär, med grönt, för ödlor är ju gröna, liksom.
Man skulle vilja ringa journalisten och förklara vänligt men bestämt att NEJ det blir inte mer spännande för att texten är grön, bara mer serietidnings/modemagasin-känsla, och NEJ det blir inte mer spännande för att ni klippt ihop reportagebilden med en bild på en ödla som ser mer snäll ut än farlig, och NEJ artikelserien blir för hundrade förbannade gången inte mer spännande för att ni använder ett påhittat småtöntingt dubbelnamn!!!

(Hälsospecial kommer 15:e augusti.)



Expressen, 7/6 2008

Kort semester

Nu försvinner jag från bloggen för en veckas utlandsresa. Håll ut, jag återkommer med ett hälsospecial om en vecka!

För mycket porr på internet?

Det här är kul. En sådär spännande dramatisk rubrik så man blir lite lätt småparanoid och vill veta mer. Det roligaste är enkät-frågan. Jag menar, let's be honest, de allra flesta använder inte internet till så mycket mer än porr. Ja, det är visserligen irriterande att få ett par bröst över hela skärmen när man ska gå in på någon vanlig oskyldig torrent-sida, men det är efterfrågan som styr utbudet. Det kan man ju faktiskt unna de ensamma stackars frånskilda småbarnspapporna eller de oerfarna finniga tonåringarna med egen dator på rummet. Det gör inget. Många läsare lät nog bli att svara på enkätfrågan för att alternativet "Nej, det är för LITE porr på internet" inte fanns.




Aftonbladet, 28/4 2008

Expressen dissar Carl-Philip

Jag har ingen bra ursäkt till varför jag bläddrade igenom det här bildspelet. Jag gissar att det är någon gång i samband med Nobel-middagen. Här har Expressen publicerat en fin bild på Pappa med sina döttrar. Madeleine, Victoria och Carl-Philip. Stackarn. Till och med Expressen tycker att han är lite queer. Söt, i och för sig, men liksom lite för söt. Såpass söt att Expressen-redaktionen missar att han faktiskt är man. Förutom det undrar jag om det är helt okej att kalla Kungen för "Pappa" lite sådär random i ett bildspel.
Hur som helst en rolig miss av Expressen, om det inte var en välgenomtänkt kapning. Det skulle faktiskt vara mycket roligare, och till och med lite respektabelt för en gångs skull. Redaktören lessnade på att vara så förbannat PK med kungafamiljen och revolterade i det fördolda. "Nu ska den där lismande bakåtkammade androgynen få på näsan, ingen kommer märka det förutom jag, men ändå!" Jag gillar den förklaringen bättre än att de bara klantade sig. Det blir liksom roligare så.




Expressen, 11/12 2007

Äntligen! Jättepungen är här!

Det är så mycket jag vill veta när jag ser den här rubriken. För det första, det gigantiska, VARFÖR? Varför kommer man på idén? Varför behöver man en jättepung som reagerar som en riktig pung? Varför realiserar man idén när man väl fått den? Varför berättar man det för nån?
Jag skulle låtit bli. Jag skulle även låtit bli att dedikera artikelutrymme åt det. Eller att lägga resurser på att tillhandahålla ett TV-klipp.
Jag vill ha svar. De enda rimliga svaren jag kan komma på är
A) Uppfinnarna såg det som ett stort skämt och skrattade ihjäl sig när folk faktiskt brydde sig.
B) Expressenredaktionen såg det som ett stort skämt och skrattade ihjäl sig när de faktiskt fick läsare.
C) Uppfinnarna hade tagit jättemycket knark.
D) Expressenredaktionen hade tagit jättemycket knark.

Jag tror mest på en kombination av C och D. Egentligen tror jag mest att det bara är ren idioti, men väljer nog C eller D för att behålla något slags hopp om mänskligheten.




Expressen, 21/5 2008

Hurra!

Jag fick live-printscreena ninjamannen. Det kändes som fusk att gå in i arkivet och printscreena. Vanligtvis brukar jag låta rubrikerna ligga och jäsa lite i min rubrik-mapp, men nu kunde jag inte hålla mig. Det här är ju jätteroligt. Allt med artikelserien är jätteroligt. Dels att det blivit sånt hets, att han fått ett eget kvällspressnamn, men också smågrejer som att de grep honom för förbredelse till grov misshandel för att han gick runt med ett samurajsvärd.
Underrubriken till rubriken är dessutom hysteriskt rolig i sig. Det känns väldigt överdrivet att publicera en gigantisk artikel om att Ninjamannen sagt att han ska till Stockholm, lite random sådär, i en park i Hässleholm. Nån bitter gubbe ringde polisen och meddelade att "en man som pratar danska i parken ser skum ut", och Aftonbladet fick stoff till ännu en icke-nyhet.

Hade han haft en vanlig träningsoverall och kanske en morakniv, skulle det blivit en femradsnotis på sin höjd. Men nu, när han var klädd som en ninja, satte chefredaktören kaffet i halsen och skyndade sig att sprida ordet; "Grabbar! Nu har vi en ny grej vi kan köra ner i halsen på läsarna de kommande veckorna! Jag vill veta när han går på toaletten, när han är i nån park i nån random småstad, när han går ut med soporna, ALLT, så att vi kan skriva femtioelva meningslösa artiklar om det! Det här kommer bli bra! Och vi ska kalla honom.... Ninja-mannen!"



Aftonbladet, idag

Politik-rapportering del 2

Margareta Winberg, alltså. Någon som är mer borträknad ur spelet får man ju faktiskt leta efter. När Persson var less på henne skickade han henne till andra sidan jorden, sen förlorade sossarna valet. Expressen tyckte ändå det var en bra idé att göra en intervju med henne. Ganska konstig intervju, verkar det som. Ingressen är ju helt ologisk. Jag anar att det borde vara ett kommatecken mellan Persson och Brasilien, men det förklarar ändå inte nästa bisats. Andra strykjärnstips, betyder det att Brasilien och Persson också var strykjärnstips? Eller va? Nu tappade jag bort mig själv. Och rubriken är bara så konstig på så många sätt att det liksom inte finns något att säga.


Expressen, 20/4 2008

Politik-rapportering del 1

Media är en kraftig opinionsbildare. Det känns tryggt att veta att det fokuseras på de väsentliga grejerna, så jag som vanlig dödlig väljare har alla fakta för att rösta på det som passar mig. Jag menar, en kille i piké, kan man verkligen rösta på en sån? Det är ju upprörande. Fruktansvärt. Hade han verkligen bara piké? Inte ens en armanikavaj ovanpå? Hutlöst.
Den här rubriken är rolig på tre sätt, minst. Först det otroligt löjliga i att göra en galet stor rubrik med en efterföljande artikelserie om vad statsminstern hade på sig för något, sedan att dessutom kalla det en "klädchock". Allting med -chock, är bra och spännande. Hade han gått ur planet i stringbikini, hade det kunnat motiverats att kalla det för en chock, men kom igen, en piké?
Det tredje jätteroliga och faktiskt något skrämmande och faktiskt upprörande på riktigt, är den lilla ingressen. Aftonbladet har i en enda mening nämnt både fem krav statsministern ska ställa till Kinas ledning och det faktum att han har piké på sig. Det som är lustigt är att de där fem kraven är skrivna som nån bi-grej. "Men Lasse nu glömde du skriva om mötet med Kinas president!" "Justja fan, jag försöker klämma in det här nånstans."
Som sagt, tur att vi har media som rapporterar åt oss, så vi vet vad som är viktigt.




Aftonbladet, 11/4 2008

Porr-attack?

När folk attackerar något blir det alltid till en jättebra rubrik, tycker journalisterna. Även om det inte alls handlar om en attack så låter "attack" bra, sådär dramatiskt och händelserikt som kvällstidningarna gillar. Och allting tillsammans med "man" blir ju rubrikmaterial. Jag förbannar det faktum att jag inte var i Sverige när pressen yrade om någon slags Ninja-man.


Expressen, 7/3 2008

Arg på mamma

"Dödade 16 personer på grund av sitt modershat" hade liksom varit alldeles för semantiskt riktigt och logiskt för att det skulle platsa i kvällspressen. De tänkte att nej, vi skriver det så att det låter så otroligt konstigt som möjligt, och så att folk blir så snurriga så de bara måste läsa hela artikeln.


Aftonbladet, 1/4 2008
(och nej, det är nog inte ett skämt.)

Ordinerades banan - dog i cancer

Så kan det gå. En totalt intetsägande rubrik med en ingress som förklarar absolut ingenting. Var bananen giftig? Tränade personen och frågade efter snabba kolhydrater men fick cancer 20 år senare på ålderns höst? Hade läkaren läkarlegitimation, var han Jehovas Vittne, eller hippieörtdoktor? Eller är det bara hittepå, för att journalisten skulle se om någon reagerade?

Expressen, 7/3 2008

Bryr du dig, verkligen?

Det här är en riktig vinnare, på många sätt. Vi börjar med textraden längst upp, "Bryr du dig?" Den är SÅ suggestiv! Den liksom kittlar en till att svara "Nej faktiskt inte" och scrolla vidare. Den måste ha fått många läsare att stanna upp och tänka efter att nej, jag bryr mig faktiskt inte, hoppa över artikeln och läsa något annat istället. Vidare till själva rubriken, som kanske inte är så rolig i sig. Bli slagen med plankor är ju rätt okul, liksom. Men bilden, bilden! Rubriken i kombination med bilden. Någon slags könlös person, jag gissar att det är han/hon som blivit slagen med plankor, ser helt galet oförskämt jättenöjd ut. Mamma/mormor/nån random tant står i bakgrunden med ett stolt leende på läpparna. Frågorna hopar sig. Är det så att ungen och mormor är jättestolta att få vara med i Aftonbladet, eller gillar ungen bara att bli slagen av plankor? Bad fotografen om ett leende, tog han bara en bild, eller hade han 200 stycken att välja mellan och var ändå så förbannat halvblind och outbildad att han valde bilden där ungen ser nöjdast ut i hela världen? Eller missade jag en parentes där det stod "Människorna på bilden har ingenting med artikeln att göra"?




Aftonbladet, 18/2 2008

Ett nytt journalistord till SAOL

Okej, jag blev också jättearg. Och skrek. Men kom igen, en TV4-lögn? Exakt vad är en TV4-lögn? Och vad ljög de om? Sändningarna bröts i hela Europa. TV4 bad om ursäkt. Jag skrek. Många skrek säkert. Och vi vet ju alla att ingenting är en nyhet om ingen "rasar". Dubbel bonus i kvällens Aftonbladet, med ett påhittat dubbelord och det klassiska rasandet i samma rubrik.

Aftonbladet, idag

Bäver-bävan

Det här är ett praktexempel på när journalister leker ordlekar och det bara blir krystat och inte roligt alls. Roligt för att det är så otroligt dåligt, men inte roligt för att det är vitsigt. Bara pinsamt. Sen är det otroligt lustigt att det finns en diskussionslänk också. Det finns alltså människor som diskuterar sin gnagarskräck på Expressen.se.
Det är en sån icke-nyhet dessutom. Landshövdningen i Uppsala är rädd för bävrar som går runt i slottsparken. Skynda och anteckna!



Expressen, 13/3 2008

Schlager-hets

Ständigt denna otroliga hets inför schlager-EM. Varje år är det likadant. Sverige skickar en låt som hade funkat för 10 år sedan, som floppar totalt, sen undrar alla vad som hände dagen efter och skyller på någon slags öststatspakt, fast alla västländer också röstat på östländerna. Trams. Här är några godbitar från mediarapporteringen av sclager-EM (ESC, men Sverige tror att det är schlager som är grejen). Den första får mig att sucka högt och tänka "det finns ingenting jag någonsin skulle kunna bry mig mindre om, och absolut inte så pass mycket att faktiskt ha en åsikt" och den andra är mest bara lustig. Lustig för att det är så otroligt överdramatiserat allting, och att Christer Björkman på något sätt blivit någon schlager-guru som vet allt och används som expert när Aftonbladet ska rapportera.



Aftonbladet, 24/5 2008 och 7/6 2008

En sjätte fot!

En sjätte fot har nu flutit i land i Kanada! Hittills är det fem högerfötter och en vänsterfot. Varför de flutit till Kanade vet ingen. Kroppsdelar kan flyta hundratals mil, säger polisen. Mysteriet om det är en ovanligt störd mördare, någon slags flaskpost, eller ett absurt sammanträffande är ännu olöst. Jag kan inte låta bli att fundera över var de andra kroppsdelarna är. Polisen tror att gympaskon gör att de flyter. Men varför inga matchande fötter? Och varför inga tillhörande kroppar, någonstans? Varför flyter högerfötter bättre än vänsterfötter? Så många frågor.



DN, 20/6 2008

"Åh Gud!"

Den här löpsedeln får mig att tänka på nåt heeelt annat än Let's dance. Antingen hade de det i bakhuvudet när de skrev den, men så långt tror jag inte journalister tänker. Eller så var det något slags skämt som de hoppades att chefredaköteren inte skulle upptäcka, sen fnissade de busigt i fikarummet efteråt. Eller så märkte ingen någonting, vilket skulle vara roligast.
Jag gillar även att Tina har fått sitt alldeles egna dubbelnamn av kvällspressen, Robinson-Martin, Naken-Janne, och Mat-Tina. Det vore roligt om alla fick sådana. Statsminister-Fredrik, Fotbolls-Zlatan och Parlamentetärtypdetroligastejaghargjortvilketinteärsåmycket-
attskrytamedmenjagäriallafallsöt-Björn.


Aftonbladet, 8/3 2008

Mystiska högerfötter

Den här nyheten är mest bara lustig. Fyra högerfötter flöt i land på Kanadas kust under loppet av 10 månader, med strumpa och gympasko på. Mysteriet har ännu inte löst sig, inte ens när en femte högerfot flöt iland nu i juni. Det är bra att polisen håller sig ödmjuka och poängterar att de inte är CSI. Mysteriet tätnar och väcker så många frågor. Vems fötter är det? Varför skickar man iväg fötter med strömmen, kanske flaskpost vore ett alternativ? Varför finns inga kroppar som hör till fötterna? Lik eller levande? Man borde liksom märka att "Oj, min högerfot är borta" eller "Oj nu har vi fem lik utan högerfötter, men det kan ju inte vara nåt slags samband, vi är ju inte CSI." Och den största frågan av alla, varför flyter alla högerfötter till Kanada?

Aftonbladet, 25/5 och 15/6 2008

Penisattacken

"Penis" och "attack" sätts ihop och plötsligt har Aftonbladet en vinnarrubrik. En kille viftar med en dildo i Carolina Gynnings ansikte och plötsligt har Aftonbladet en nyhet. Notera särskilt "PÅ TV IKVÄLL" vilket är jätteroligt. Detta blir ett återkommande inslag på den här bloggen. PENISATTACK PÅ TV IKVÄLL, det blir liksom inte mer kvällstidning än såhär, även om man försöker.

Aftonbladet, 19/2 2008

Prästens ballonger

Det här är den i särklass roligaste nyheten i år. En brasiliansk präst skulle spexa och flög iväg med 1000 stycken ballonger. Ballongerna kom tillbaka, men inte prästen. Det är visserligen tragiskt på många sätt, men kom igen, det är ju så hysteriskt roligt! Prästen är borta. Var är ballongprästen?


Aftonbladet, 23/4 2008

Isbjörnen Knut

Det här är en av mina absoluta favoriter i min samling. Isbjörnen Knut. Hans skötare "talar ut" i kvällspressens fulla bemärkelse. En sån tragedi! Varför inte starta en insamling också, "Hjälp Knut att få hjälp!" KBT eller något liknande.

Expressen, 2/5 2008

Om bloggen

Välkomna till Rubriker, när de är som bäst.

Här ska jag kontinuerligt publicera rubriker från olika tidningar, där journalister antingen gjort otroliga ansträngningar för att hitta på ord som inte finns, klippt in en bild som de hittat på google, eller bara sånt som är hysteriskt kul i sig. Självklart kommer mycket utrymme ges till nyheter som kanske känns lite... oseriösa.

Bloggen uppdateras kontinuerlig, i princip varje dag, så håll utkik efter fantastiska guldkorn sparade från våra otroligt "kompetenta" svenska journalister.

//stargazer